Materialbanken   >   Pengar

Pengar

En central del i alla arrangemang är pengarna. Vad behöver ni för pengar, hur fixar ni pengarna som ni behöver, hur behöver ni redovisa pengarna.

Här under har vi samlat guider och mallar som berättar för er vad ni behöver kunna om pengar.

Pengar

En central del i alla arrangemang är pengarna. Vad behöver ni för pengar, hur fixar ni pengarna som ni behöver, hur behöver ni redovisa pengarna.

Här under har vi samlat guider och mallar som berättar för er vad ni behöver kunna om pengar.

Vad är en budget?

När ni arrangerar ett arrangemang behöver ni göra en budget. Budget är en lista för pengarna som ni tror att ni kommer få in och pengarna som ni tror att ni kommer göra av med. Budgeten är bara en plan, så allt måste inte bli exakt som i budgeten, men det är bra om det blir så likt som möjligt.

Om ni räknar på hur mycket pengar ni kommer att behöva så kommer ni då veta ungefär hur mycket pengar ni behöver ha in. Budgeten är indelad i kategorier, för att ge en översikt över vad som kostar olika, utan att behöva gå in på detaljer.

Den ena delen av en budget är kostnader. Där skriver ni upp allt ni behöver till ert evenemang som kan kosta pengar. Det kan vara ex. “hyra lokal” eller “köpa in fika”. Räkna vad ni tror saker kommer kosta, och om ni behöver avrunda, så avrunda i så fall uppåt så att det inte blir kris om något kostar mer än ni trodde.

Den andra delen av en budget är intäkter. Det alla de pengar som ni kommer få in. Det kan till exempel vara pengar från försäljning av biljetter eller om ni sökt bidrag till ert evenemang.

En förenings budget ska helst vara i balans, vilket betyder att inkomster och utgifter gärna ska vara ungefär lika stora. En bra sak kan vara att räkna på hur mycket ni tror att ett evenemang kommer kosta och räkna utifrån det för att bestämma hur mycket ni behöver få in.

Det är alltid bra att lägga på lite extra kostnader, för ofta blir saker dyrare än vad det först verkar. Det är bra att ha en budgetansvarig. Den som är budgetansvarig kan hålla koll på kvitton, och berätta för er andra hur mycket pengar ni använt.

Om kostnaderna är större än inkomsterna, så kallas det att budgeten går med minus. Om det är så så är det dax att söka extra pengar. Vi Unga har ett bidrag som heter Snabba Slanten. Där kan ni söka upp till tio tusen kronor. Och ni kan alltid be våra verksamhetsutvecklare om hjälp med.

Lika viktigt som budget är redovisning. Spara ALLA kvitton. Här kan ni kika på hur ni ska göra med de kvitton ni sparat, och hur ni redovisar hur det gick med budgeten.

Sök pengar

Vi Ungas Snabba Slanten

Snabba Slanten är Vi Ungas enkla och snabba bidrag som alla Vi Unga föreningar kan söka en gång om året. Snabba Slanten kan sökas för både mindre och större projekt. Det är bara era drömmar och idéer som sätter gränser för vad ni kan göra. Ofta får man besked inom en vecka.

Särskilt prioriterat är projekt som handlar om medlemsvärvning, ny verksamhet, marknadsföring eller folkbildning.

Hur ni gör för att söka hittar ni här:

Snabba Slanten

Kulturstöd för Unga

Stockholms Stad har ett särskilt kulturstöd för unga som vill arrangera publika kulturprogram. Ett publikt kulturprogram kan vara en teaterpjäs, en konsert eller en utställning med mera. Det riktar sig till unga mellan 10-25. Du söker som privatperson och du kan söka upp till 10 000 kronor. Du får även tillgång till en coach som kan ge dig råd och vägledning.

Hur ni gör för att söka hittar ni här:

Kulturstöd för unga

Kulturstipendier

Ni kan söka stipendium för ert projekt. Stipendium är en annan typ av bidrag, som ges till forskning eller kultur. På sidan Kulturstipendier finns en mängd stipendier samlade. Det är bara att leta upp ett stipendium som passar just er.

Samlingen med stipendier hittar ni här:

Kulturstipendier

Studieförbundet Vuxenskolan

När ni startar en studiecirkel med Studieförbundet vuxenskolan, kan de hjälpa er med olika delar av ert arrangemang. Vad de kan hjälpa er med beror på vilket distrikt ni verkar inom, och vilken typ av arrangemang ni vill arrangera. Ta kontakt med ert lokala studieförund så berättar de för er hur de kan hjälpa.

Här hittar ni Studieförbundet Vuxenskolan:
Studieförbundet Vuxenskolan

Lokala Samarbetspartners

Ofta har era lokala kulturhus, bibliotek eller folkets hus en vilja att främja det lokala kulturlivet. Ta kontakt med de institutioner som finns i er närhet, och hör med dem om de kan bidra med något.

Företagssponsring

Många företag arbetar med CSR, corporate social responsibility, dvs. arbetar efter en tanke om att de har ett ansvar att göra världen bättre. De kan därför vara intresserade av att stötta era arrangemang. Vissa företag vill göra gratisreklam, och vill kanske ge bort sina läskedrycker på ert arrangemang. Företag kan sponsra. Kontakta företag ni tycker har roliga produkter, och fråga dem om de vill sponsra er!

Ekonomisk redovisning

Ekonomisk redovisning är som en vanlig redovisning fast med pengar; ni ska visa vad ni gjort av pengarna, och så ska ni jämföra med den budget ni gjorde. Det är superviktigt med ekonomisk redovisning! Det är ofta ett krav från bidragsgivare att alla utgifter ska redovisas, och det är bra för trovärdigheten att vara tydlig för alla medlemmar i föreningen var pengarna tagit vägen. Ekonomisk redovisning kan vara lite klurigt, så tveka inte att höra av er till Vi Unga så hjälper vi er.

 

  • Bokför allt. Att bokföra innebär att ni skriver ner vad ni betalat och vad ni fått in. Spara allt ni får in och som ni betalar ut. I föreningspärmen finns det guide och mallar till hur ni bokför. Det finns även mallar på vi ungas hemsida om ni följer denna länk http://viunga.se/driva-forening/foreningsparmen/foreningsmallar/
  •  Spara alla kvitton. Ett enkelt sätt att sortera dem är att häfta fast eller tejpa dem på ett papper och ge pappret ett nummer. Sen använder ni en hålslagare och sparar alla papprena i föreningspärmen. Sätt in dem i ordning efter numret på pappret.
  •  Starta en lista där ni skriver upp vilket nummer ni gett kvittot, vilken kategori utgiften (ett specifikt kvitto) tillhör, vilket datum ni fick in/betalade ut den, och hur mycket det var.
  •  I slutet av året, eller i slutet av projektet kommer ni även göra ett bokslut. Då gör ni en resultaträkning, där ni gör som det låter – räknar ihop ert resultat. Ni räknar helt enkelt ihop alla inkomster och utgifter. Här hittar ni mallar för hur ni gör ett bokslut http://viunga.se/driva-forening/arsmote/

Såhär skriver ni en grym projektansökan

Att skriva en projektansökan kan vara svårt. Därför har vi här en guide till vad det kan vara bra att svara på när ni skriver en projektansökan. Det är helt enkelt saker som de som ger er bidrag gärna vill ha svar på

 

Sammanfatta projektet!
Det viktigaste först. Börja därför med en sammanfattning av projektet. Gör beskrivningen enkel men klockren.

Om ni tycker det är svårt att sammanfatta projektet, kan ni göra övningen hisspitch

 


 

Visa problemet!
Det kan vara bra att beskriva en bakgrund till projektet. Skriv helt enkelt ner vilka behov, problem eller utvecklingspotential som ni identifierat, som ni tänker att projektet kan lösa. Förklara gärna varför det är viktigt att lösa dessa behov/problem.

 


 

Vad?
Beskriv vad som kommer göras. Försök vara så tydliga som möjligt. Ett bra tips är att använda er av SMARTA-Metoden. Då formulerar ni mål som är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbestämda och Avgränsade. Vi har speciella mallar för hur ni gör smarta mål. Försök att vara så tydliga ni kan. Skriv både stora fluffiga mål och konkreta mål. Det är viktigt att koppla ihop dem också för tydlighet.

Se vår övning smarta mål

 


 

Varför?
Beskriv vad ni vill göra och vad ni vill uppnå med detta. På så sätt kommer ni formulera varför bidragsgivaren behöver bry sig. På vilket sätt kommer projektet göra något bättre? Vad är det som är unikt och intressant med projektet? Hur fyller det ett behov eller löser ett problem?


 

Hur?
Hur ska ni gå tillväga för att genomföra ert projekt? Här skriver ni om de steg ni behöver ta. Det kan vara vilka samarbeten och kontakter ni kommer söka, vilka möten ni kommer håller eller vilka lokaler ni kommer boka. Ni kan även skriva vilka metoder ni kommer att använda.

 


 

När?
Gör en tidsplan över ert evenemang. Den behöver inte vara exakt, och den kommer justeras under resans gång, men det är bra med en ungefärlig tidsplan. Lägg in alla de saker ni räknat in under titeln hur i tidsplanen.

 


 

Vem?
Här skriver ni vem som är er målgrupp, så vem ert projekt riktar sig till. Om ni involverar er målgrupp så ger det ofta pluspoäng. Skriv därför hur ni arbetar med er målgrupp. Är ni själva unga? Riktar ni er till andra unga? Kan ni involvera dem i genomförandet på något sätt?

 


 

Budget!
Slutligen vill de som ni söker pengar av gärna veta varför ni söker den mängden pengar som ni söker. Därmed behöver ni ha en budgetplan för ert evenemang. Försök vara så realistisk som möjligt, och inte hitta på siffror. Men planera även in lite extra i budgeten, så att det finns extra ifall något ni inte tänkt på dyker upp. Om ni känner er osäkra kan ni höra av er till oss, så kan vi visa er vad andra projekt sökt och hjälpa er göra en bra budget.