Fundera på vad ni vill göra, hur det ska göras, vilka som är målgruppen, var ni vill ha ungdomsgården och vad som ska innefattas. Ska det finnas mat, fika och dryck på plats? Ska det finnas speciella aktiviteter att göra? Hur ska ungdomsgården pyntas?

När ni har spånat på en idé är det dags att förbättra idén ytterligare. Tänk fritt, men utgå från idéerna ni kommit överens om. Gör idéerna mer konkreta och specifika. Utgå från vad som är möjligt att göra.

En förening gör det möjligt att öppna ett bankkonto och ta del av ekonomisk och praktisk hjälp från Vi Unga. Det tar ungefär en timme att starta en förening. Vårt startkit guidar dig steg för steg genom hela processen.

En studiecirkel gör det möjligt att lära sig saker tillsammans. Det sker frivilligt och i organiserad form. Med en studiecirkel kan du få stöd och hjälp från Studieförbundet Vuxenskolan. Ni kan få tillgång till lokaler, utrustning och fikabidrag.

Med en tidsplan får ni överblick över allt som ska göras. Detta gör det lättare att planera, då ni kommer få en tydligare bild av hur omfattande projektet kommer vara. Ni kan ladda ner vår guide för att göra en tidsplan – den kan även användas som checklista, där ni kryssar för det ni blivit klara med.

En aktivitetsplan gör det lättare att se allt som behöver göras och när det behöver bli gjort. Vad ska göras? Vem ska göra vad? När ska det vara klart? Se till så att alla vet vad de ska göra. Kom ihåg att ha med allt som ska göras i aktivitetsplanen, även små uppgifter. Detta gör så att ni kommer ihåg att göra allt, vilket underlättar planeringen och utförandet.

Ska ungdomsgården vara bemannad? Vilka ska vara funktionärer som ser till att allt i lokalen är i sin ordning och att alla trivs? Vem ansvarar för lokalens nycklar och säkerhet?

Vilken utrustning ska finnas i lokalen? Vad ska personer kunna göra där? Spela spel, kolla på tv, läsa, pyssla, umgås, fika, lyssna på live-musik? Ska olika aktiviteter organiseras i olika rum eller ska allt vara fritt?

Ska det finnas mat och dryck tillgängligt, och i sådana fall vad? Ska det finnas en kafeteria som säljer mackor och saft eller ska det finnas en automat med godis och läsk?

Ska ungdomsgården rikta in sig på några specifika aktiviteter eller ska ungdomar kunna göra vad de vill där? Ska samma aktiviteter göras varje dag eller ska varje dag ha ett särskilt tema för en specifik aktivitet, exempelvis pyssel-fredag eller spel-tisdag?

Vilka säkerhetsregler ska finnas? Vilka beteenden har ni nolltolerans mot och vad händer om man bryter mot dem? Hur ska ni se till så att lokalen och aktiviteterna är säkra?

Hur mycket pengar kommer ni behöva för att starta upp och driva verksamheten? Kan ni låna en lokal gratis eller behöver ni pengar till hyra? Hur ska ni införskaffa utrustning och eventuellt finansiera den?

Var vill ni ha ungdomsgården? Ska den finnas på en hembygdsgård, bygdegård, skola, kulturhus eller någon annanstans? Ska den vara belägen centralt i en stad eller på landsbygden? Vilken storlek ska lokalen ha? Hur ska lokalen vara utformad? Är lokalen tillgänglig för personer med rullstol, synnedsättningar eller kognitiva funktionsvariationer?

Ska ni skicka ut inbjudningskort till skolor och ungdomar i en viss ålder, eller är ungdomsgården öppen för vem som helst? Ska det arrangeras ett öppningskalas för ungdomsgården? Ska ni kontakta en reporter eller journalist som kan skriva ett reportage eller nyhet om ungdomsgården?

Hur ska ni marknadsföra ungdomsgården så att människor får reda på att den finns, och att de borde vara där? Hur når ni folk? Kan ungdomsgården ha sociala medier?

Vilken lokal passar bra för ungdomsgården? När ni har valt ut en bra lokal är det dags att se till så att ni kan använda den för era fritidsaktiviteter. Kontakta den som äger eller ansvarar för lokalen och kolla vilka regler och villkor som gäller för att låna eller hyra den. Ibland kan Studieförbundet Vuxenskolan och kommunen komma med tips på bra lokaler i er kommun.

Vilka personer passar bra att jobba i ungdomsgården? Vilken typ av funktionärer behövs? Ska ni själva från arrangörsgruppen vara funktionärer, eller ska ni kontakta andra personer? Se till att kolla så att personerna vet vad det innebär att vara funktionärer och är beredda att ta det ansvar som behövs.

Fixa den utrustning som ni har kommit fram till att ni behöver eller vill ha. Det kan vara pingisbord, pysselsaker, teknisk utrustning, bollar, instrument, tv-spel, brädspel eller dart. Finns det möbler på plats eller behöver det fixas? Vill ni ha någon särskild inredning eller pynt? Behöver ni köpa allt eller kan ni få tag i det genom sponsorer eller privatpersoner som skänker bort det?

Fixa fram den mat och dryck ni bestämt att ni vill ha på plats. Om det är saker med lång hållbarhet, såsom dryck, kan ni fixa det i förväg. Livsmedel med kortare hållbarhet, såsom färskt bröd, kan ni köpa in när det närmar sig tiden för öppning av ungdomsgården.

Planera för olika aktiviteter som kan göras på platsen. Det kan vara både schemalagda aktiviteter och fria aktiviteter man har möjlighet att sätta igång på egen hand. De schemalagda aktiviteterna kan vara bra för personer som kanske inte känner någon som är på ungdomsgården och vill testa hur det är att vara där. Det kan vara exempelvis pysselkväll, klädbytardag, prova på att spela instrument, pingisturnering, språkcafé eller fikakväll. Se till så det finns någon ansvarig person som håller i aktiviteterna om de är schemalagda.

Se till så det finns tydliga regler för vilka beteenden som är okej och inte på platsen, samt att det finns någon person att kontakta om någon beter sig dåligt på ungdomsgården. Se också till att det finns en säkerhetsplan för lokalen, såsom brandsläckare, brandfiltar och nödutgångar som är tydligt skyltade.

Pengar kan komma in genom bidrag, stipendier och sponsorer. Som medlem i Vi Unga kan ni söka Snabba Slanten, vilket är ett bidrag som delas ut till föreningar för att främja engagemang och genomföra arrangemang. Genom Snabba Slanten kan ni söka upp till 10 000 kronor.

Skicka ut information om ungdomsgården till ställen där era målgrupper vistas, exempelvis sociala medier, skolor, fritidsgårdar, föreningar, bibliotek eller kulturhus. Ska det bjudas in en journalist som kan skriva om ungdomsgården i tidningen?

Marknadsför ungdomsgården via sociala medier, flygblad, tidningar och affischer. Berätta var den finns, vad man kan göra där och vilka målgrupper som är välkomna.

Ansvarsfördelning är viktigt för att försäkra sig om att allt blir gjort, och att alla är delaktiga i det som görs. Skriv ner alla områden ni kommer på och bestäm vem som är ansvarig för vad.

Ansvarsområden kan innefatta nedanstående:

• Fixa till i lokalen: Vem förbereder lokalerna? Vem håller koll på nyckeln?
• Städning: Vilka städar efter att turneringen är avslutad?
• Fixa utrustning: Vem ser till så att utrustningen finns på plats?
• Mat och fika: Vem inhandlar och serverar?
• Sociala medier: Vem tar bilder, filmar och sprider information om ungdomsgården?

Ett dagsschema gör det enkelt att se vad som ska göras under dagen och vid vilka tidpunkter. I schemat kan man också skriva ut vem som ska göra vad. Detta gör att alla får bättre koll på vad de själva ska göra, men också vad andra gör. På så sätt ser man tydligare att allt finns med i schemat.

Se till så att säkerhetsreglerna följs och att det finns säkerhetsrutiner kring hur man hanterar situationen om någonting oväntat skulle uppstå. Finns det någon säkerhetsansvarig person som kan kontaktas?

Funktionärerna bör vara på plats när ungdomsgården är öppen för att se till så att alla trivs och mår bra där. De kan också vara ansvariga för olika områden, exempelvis att se till så att det finns mat och dryck tillgängligt eller att se till så att utrustningen är hel och kan användas.

Se till så det finns mat och dryck tillgängligt. Om den säljs, se till så att priset är lågt för att öka sannolikheten för att så många som möjligt ska ha råd att äta.

Styr upp aktiviteter under temakvällar eller låt det vara fritt för alla att göra vad de vill. Det är bra om det finns en variation på aktiviteter att göra om man vill nå en bred målgrupp som gillar olika saker.

Informera deltagarna om vilka regler som gäller där, exempelvis vilka beteenden som är okej och inte. Berätta också om vilka öppettider som finns och när stället stänger. Om det finns WiFi kan användarnamnet och lösenordet skrivas ut på papper så att det enkelt kan användas.

Om det finns någon ansvarig kontaktperson bör dennes kontaktuppgifter finnas tillgängliga i lokalen så att det är enkelt att kontakta hen. Det är bra om personen både har telefonnummer och e-postadress så att personer med olika funktionssätt enkelt kan kontakta på det sättet som känns bäst.

Se till att skapa en positiv känsla både för dig själv och andra. Tänk på hur fint det är att ni anordnat det här tillsammans, och hur viktigt det kommer vara för många personer.

Håll sociala medier uppdaterade om vad som händer på ungdomsgården. Visa aktiviteter som görs och skapa evenemang om någonting särskilt kommer hända där.

Innan dagen kan avslutas helt finns det några sista saker som är bra att gå igenom:

• Städa upp och ställ i ordning.
• Tacka personerna som hjälpt till och deltagit.
• Publicera bilder och text från ungdomsgården.
• Gå igenom pengar: Har ni betalat allt? Har ni sorterat alla kvitton och bokfört allt?

Tacka för deras insats och om ni vill kan ni be dem utvärdera arrangemanget.

Städa upp, diska och ställ i ordning allt. Se till så det ser trevligt ut att komma till ungdomsgården vid nästa tillfälle.

När ni har genomfört projektet är det dags att redovisa pengarna. Den ekonomiska redovisningen är en slutlig beräkning av alla pengar. Ni gör denna när ni har betalat alla pengar som ska betalas, och fått in alla pengar som ska fås in.

Efter ett arrangemang är det bra att göra en utvärdering. Hur har det gått? Hur har det varit? Vad har ni lärt er? Har ni haft kul? Vad gillade ni mest?

Tacka alla som deltagit och berätta något positivt om det. Ni kan också dela bilder, texter, videoklipp där ni visar upp ungdomsgården. Fokusera på hur kul ni har haft, och vad era kommande planer är. Ni kan också informera om vilka öppettider som gäller för ungdomsgården och hälsa personer välkomna.

Fira det fantastiska jobb ni har gjort från idé och planering till genomförande! Skåla med valfri dryck och fika tillsammans. Detta stärker gemenskapen mellan er och bidrar till en positiv stämning.

Om ni tyckte det var kul att planera och arrangera och vill göra det igen - sätt igång direkt! Använd energin och motivationen ni fått från att starta upp den här ungdomsgården till att spåna vidare på nya idéer och saker ni vill göra tillsammans i er förening!